Varför skapande pedagogik?
"Vi menar att arbetet med kultur och estetik i skolan ytterst handlar om
bildning och demokrati. I de val och värderingar som måste göras spelar det estetiska en avgörande
roll, det är i gestaltandet vi blir offentliga och synliga. Det estetiska är mer än konst, det är
också de uttrycks- och kommunikationsformer som finns inom medier, reklam, populärkultur, mode, design
och inom barns och ungas egen kultur.Detta måste skolan ha ett aktivt förhållningssätt till." (Lena Aulin-Gråhamn, Jan
Thavenius: Kultur och estetik i skolan. Rapport från Malmö högskola, 2003)
Jag var på ett seminarium på Länsmuseet i Linköping den 16/10 2002, där talade bl. a.
Matti Bergström, hjärnforskare, proffessor vid Helsingfors universitet. Han beskrev hur hjärnan
fungerar i samband med kreativitet och skapande. Han berättade att kreativiteten härstammar bl. a. från
"barnhjärnan" (hjärnstammen) .
Vi har ofta hört teorierna om högra- och vänstra hjärnhalvan men Bergström menar att i
hjärnstammen, den ursprungligaste utvecklade delen av hjärnan, där finns kreativitet, intiution,
känslor och kaos.
Hjärnstammen kallar Bergström för den tredje inteligensen och även den virtuella intelligensen.
Hjärnbarken står för ordning och är färdigutvecklad vid puberteten. Den besitter den
logiska intelligensen. Jaget sitter i det limbiska systemet i hjärnan, det ligger mellan hjärnbarken
och hjärnstammen mellan ordning och kaos.
Barns lek är det samma som vuxnas kreativitet anser Bergström. Lek och kreativitet är förutsätningen
för all kultur. I det limbiska systemet, menar Bergström, finns ett kaos av känslor, idéer
och ur detta "möjlighets-moln" kan nyskapande, kreativa idéer komma till.
Om inte det limbiska systemet är i dynamisk balans, om inte hela hjärnan får arbeta, så får
man kroppsliga symptom i form av besvär med blodomlopp, temperatur, matsmältning och ämnesomsättning
mm.
Matti Bergström har ur ett naturvetenskapligt perspektiv påvisat varför det är viktigt att
skapa, leka och vara kreativ.
|
